Sho's AI Factory
‹ Blogg

Bästa praxis för organisationsstruktur i AI-eran

Publicerad: · Uppdaterad:

Den 22 september 2026 släpptes Opus 5.5. Opus 5.5 var utan tvekan en game changer.

Fram till dess hade jag växlat mellan Claude Code och Codex, och jag hade börjat tro att Codex sol kanske var den bättre av de två.

I början av oktober, irriterad över att Codex hade nerfats, gick jag över till Claude Code och blev häpen över hur mycket bättre det hade blivit.

Allt jag önskade mig gick i uppfyllelse. Allt jag ville göra kunde jag göra.

Som Luffy när han låst upp Gear 5 jublade jag. Sedan kom rädslan.

Den här saken är nu tydligt smartare än människor. Jag behöver tänka om kring allt, med AI i centrum.

Nu till organisationer.

I den här AI-eran är det människor som är flaskhalsen i tjänstemannaarbete.

Att samordna med människor tar mest tid.

I varje organisation uppstår oundvikligen samordning och samråd, ansökningar och godkännanden samt utvärderingar. Hittills tog specialistarbete lång tid, så tiden för samordning och samråd var relativt liten. Men nu gör AI arbetet i rasande fart, och därför har tiden som går åt "mellan människor" blivit relativt stor.

Ett exempel: AI skriver kod på 10 minuter, och sedan tar det en människa 2 dagar att granska den. AI tar fram ett förslag på en timme, och godkännandet tar en vecka. Även om arbetet går 10 gånger snabbare blir helheten knappt snabbare om väntetiden är densamma.

I en framtid där människor alltid kommer att vara flaskhalsen, hur ser den ideala organisationen ut, och vilken är den ideala anställningsformen? Jag delar in branscherna i två typer och resonerar kring dem.

Kunskapsintensiva branscher

Det här är branscher som mjukvara, design, konsultverksamhet och media, där det mesta av resultatet kommer ur människors huvuden.

I de här branscherna är människor flaskhalsen. AI sköter arbetet, så det som återstår är att besluta "vad vi ska bygga" och "om det här är bra nog". Ju fler som fattar de besluten, desto mer samordning krävs och desto långsammare går det.

När antalet personer växer, växer antalet kommunikationsvägar nästan med kvadraten på antalet. 3 personer har 3 vägar, 10 personer har 45. Före AI betalade fler personer för sig genom mer utfört arbete. Nu när AI gör arbetet ger fler personer bara fler kommunikationsvägar.

Jag tror att den organisationsform som passar de här branscherna ser ut så här:

Anställningsformen förändras också. I stället för att anställa många och leda dem går det snabbare att anlita ett fåtal personer som har beslutsmandat och kan agera på det. Även utvärderingen stämmer bättre med verkligheten om den mäter vad någon har beslutat och levererat, snarare än hur mycket någon har arbetat.

Tillspetsat är idealet för kunskapsintensiva branscher "ett enmansföretag som styr AI". Om fler personer gör dig långsammare är det snabbaste alternativet att inte lägga till fler.

Kapitalintensiva branscher

Det här är branscher som tillverkning, infrastruktur, fastigheter och detaljhandel, som kräver stora summor pengar och mycket utrustning.

I de här branscherna klarar en person sig inte ensam. Att bygga en fabrik eller öppna en butik kräver samtycke från banker, myndigheter, affärspartner och lokalsamhället. Hur kapabel AI än är, så länge motparten är en människa finns arbetet med att nå samförstånd kvar.

Därför är samordning mellan människor viktig i de här branscherna. Samordningen blir kärnan i arbetet.

Det AI förändrar är arbetet före och efter samordningen.

Människor kan lägga sin tid på att möta motparten och nå samförstånd. Tiden de tidigare lade på att ta fram underlag kan de i stället lägga på att träffa människor.

Jag tror att den organisationsform som passar de här branscherna ser ut så här:

Vad gäller anställning innebär det färre interna samordnare och fler personer som kan bygga förtroende med externa parter. AI kan inte bygga relationer med affärspartner och lokalsamhällen. Människors värde kommer att samlas där de knyter samman människor med människor.

Var går gränsen för vad en person kan driva?

Hittills har jag skrivit att "ju fler människor, desto långsammare går det". Är färre människor då alltid bättre? Låt mig försöka motbevisa mig själv.

AI har dramatiskt utökat vad en person kan göra.

Skulle SoftBank då kunna drivas av Masayoshi Son ensam? Nej.

Det Masayoshi Son saknar är inte händer som gör arbetet. Underlag och kalkyler får han fram på ett ögonblick om han ber AI. Det han saknar är dessa två saker:

Det AI har snabbat upp är arbetet. Antalet beslut och antalet relationer med människor växer inte, inte ens med AI.

Hur är det med Google, ett AI-företag? Ett företag som borde använda AI bättre än någon annan har fortfarande långt över hundratusen anställda.

Var och en av Googles produkter, sök, annonser, YouTube, Android och moln, har samma omfattning som ett helt företag. Utöver det behövs anläggningar: datacenter, chip och el. Företaget förhandlar också med tillsynsmyndigheter i varje land. Det ser kunskapsintensivt ut, men i verkligheten har det också en stor kapitalintensiv sida. En persons beslut och relationer skulle inte räcka på långa vägar.

Med andra ord avgörs gränsen för vad en person kan driva inte av mängden arbete. Den avgörs av antalet beslut och antalet relationer med människor.

Var "färre människor är bättre" då fel? Nej, det var det inte.

Säg att du utvecklar en produkt. Den är bättre att bygga med ett litet team. Samordning mellan människor tar mer tid än själva arbetet.

Å andra sidan kan en person omöjligt driva både YouTube och AdSense och allt annat. Ingen kan ensam driva ett helt företag.

Därför ökar företaget antalet anställda. Men det håller enheterna inom organisationen små. Ett litet YouTube-team beslutar om YouTube, och ett litet AdSense-team beslutar om AdSense. Man behöver inte rådfråga YouTube-teamet för att besluta något om AdSense.

Även när ett företag växer är mindre enheter inom organisationen snabbare. Ett företags storlek avgörs av antalet verksamheter det driver och antalet relationer det har med omvärlden. Varje enhet bör vara så liten som möjligt.

Avslutningsvis

I båda typerna av branscher är principen för att bygga en organisation i AI-eran densamma. Lämna arbetet till AI, och låt människor lägga sin tid på att "besluta" och "nå samförstånd".

I kunskapsintensiva branscher blir man snabbare genom att färre personer beslutar. I kapitalintensiva branscher blir man snabbare genom att ge befogenheter till dem som når samförstånd. Även när företaget växer ska enheterna inom organisationen hållas små.

AI kommer att fortsätta bli bättre. Ju snabbare arbetet går, desto mer kommer människans långsamhet att synas. Jag tror att det är de företag som formar om sina organisationer kring AI som kommer att dra ifrån.